Mowgli in Sweden: Bara en av mig

Igår när jag kom hem sent från boxnings passet, vad ont i ryggen jag har idag förresten. I alla fall så steg jag av från bussen, det var rätt så mörkt ute men det fanns en liten lampa som lyste upp en bit av busskuren. Där fick jag se dagens andra chock. Första chocken var att jag tidigare hade varit på bio med Basia och sett på Step brothers. Det är en väldigt chockerande film. Jag kan inte påstå att den var bra men den var inte dålig heller och den var väldigt rolig, för som vanligt är det jag som sitter och garvar mest. Och hur vet jag det? Jo, eftersom att det bara var 22 personer på hela bergakungens största salong, och då kunde man klart och tydligt höra mina avvikningar.

Tillbaka till andra chocken, så såg jag en tanig liten kille. Jag kunde se att han kom från Indien, men det som fångade min uppmärksamhet var hans en ENORMA fluffiga hår. Där snackar vi om en äkta Mowgli. Där skrattade jag åt att Jimmy tyckte att jag såg ut som mowgli när jag hade en relativt "okej "frisyr, medans där i busskuren satt ett odjur. Min nyfikenhet tog över och jag var tvungen att gå närmare, när jag stod bara en meter ifrån honom så var det inte mowgli jag såg utan snarare en Simba. Han var ett lejon, hans ansikte var liten, kroppen var liten och det ända stora på honom var håret, det var som två tredjedelar av hela honom.

Alltså finns det bara en Mowgli i Sverige just nu, och det är jag. Det finns bara en av mig. Eftersom att detta är en ny blogg kan jag kort presentera mig : Tja, heter Bea och kommer från El salvador, har bott i Sverige sedan jag var två månader gammal. Nu bor jag i en lägenhet med mamma i partille. Partille är en ort jag tycker om! Jag är 18 år, fyller 19 i November. Jag går tredje året på Burgården i samhällsvetenskapliga programet. Jag älskar musik, lider av tinitus men det hindrar inte mig. Jag skulle aldrig klara av bli döv så därför är döva människor en inspiration. Jag skulle bara presentera mig kort, så småningom kommer ni som inte känner mig märka vad jag är för en slags person. :)

Namnet Mowgli kom upp i början av året när Louise, Basia, hennes pojkvän Jimmy och jag åkte till Polen. Där i polen klippte jag håret och då sa Jimmy : " När du kom hit såg du ut som Mowgli och nu har du en frisyr!" Man tackar och bugar. Sedan dess har Basia kallat mig Mowgli och det har liksom smält in och blivit en del av mig.

När jag hade en "okej" frisyr!

Idag gick jag upp tidigt och kände för att baka något gott. För ovanlighetens skull så bakade jag något nyttigt!! Bakade scones, de blev goda. Jag tycker att jag förtjänar en applåd för jag är inte en sådan slags kvinna som ska hålla på i köket. För mig är det kaos som jag sedan löser. Nu kan jag inte skriva mer för dels tog mina ideer slut och dels skolkar jag en lektion just nu och vill inte skolka nästa. Lite duktig är man ibland^^